IQ - vadå?
Ända sedan den franske psykologen Alfred Binet presenterade världens första intelligenstest i början av 1900-talet, har intresset för intelligens, begåvning och IQ varit stort i forskarvärlden. Men vad betyder ett högt IQ, egentligen? Vår psykolog Mattias Dahl reder ut begreppen.
Intresset för intelligens, IQ och begåvning har också inneburit att många olika forskare presenterat olika teorier och modeller kring vad intelligens faktiskt är men en minsta gemensamma nämnare brukar handla om en människas förmåga att ta in och bearbeta information, att lära sig och att lösa något slags problem. Den modell som fått mest stöd i forskningen handlar om den så kallade g-faktorn eller generella begåvningen, vilket i stort syftar till en individs allmänna problemlösningsförmåga. Den generella begåvningen påverkar sedan vår förmåga inom ett antal mer specifika områden; oftast pratar man om verbal, numerisk och spatial förmåga.
Även om det funnits viss oenighet kring hur intelligens ska definieras, råder det stor enighet om att just intelligens, begåvning eller problemlösning är den enskilt viktigaste prediktorn eller förutsägelsen för huruvida en individ kommer att klara av och bli framgångsrik i en viss typ av tjänst eller roll. Att det råder enighet kring detta beror på de många metastudier (forskning där man tar ett samlat grepp kring många olika forskningsstudier för att se vad den samlade forskningen säger) som gjorts genom åren.
De amerikanska forskarna Frank Schmidt och John Hunter visade 1984 och 1998 en sammanställning över olika urvalsmetoder och dess förklaringsvärde, som fått stort gehör i rekryterings- och urvalsbranschen.
Studien visade att begåvningstest hamnar i topp när det gäller sambandet mellan urvalsmetoder och arbetsprestation, endast ”besegrat” av specifikt utformade arbetsprov, en metod som ofta är svår att använda, särskilt vid rekrytering till mer komplexa roller och tjänster.
Budskapet från den här typen av övergripande sammanställningar är solklart: om du bara får använda dig av en urvalsmetod, välj ett begåvnings- eller problemlösningstest.