Positiv psykologi – flum eller vetenskap?

Du har säkert stött på begreppet positiv psykologi i något sammanhang, men har du koll på vad det faktiskt handlar om? För min egen del blandade jag länge ihop begreppet med positivt tänkande och färgades då inte bara av min egen något krassa inställning till alla som verkade påstå att man skulle kunna bli lycklig av att forcera fram positiva tankar, utan även av Barbara Ehrenreichs bok ”Gilla Läget – Hur allt gick åt helvete med positivt tänkande”.

Trots att jag har fem års universitetsstudier i psykologi bakom mig, blev begreppet positiv psykologi känt för mig på riktigt först när jag började arbeta på Kandidata som nischat in sig inom Emotionell Intelligens. Idag vet jag att läran om positiv psykologi är långt mer utvecklad, och att den vilar på en vetenskaplig grund.

Så vad handlar det om då egentligen?

Någonstans i den traditionella psykologins historia kom man att fokusera mer och mer på att studera och behandla psykisk sjukdom. Man ville hitta förklaringsmodeller till ångest och depression och sätt att bota människors lidande. Samtidigt föll vetenskapen om styrkor och karaktärsdrag som gör det möjligt för individer och samhällen att växa och utvecklas lite i glömska.

Läran om den positiva psykologin har emellertid växt och fått allt mer uppmärksamhet, inte minst under de senaste femton åren. Kända och uppmärksammade forskare som Martin Seligman och Míhály Csíkszentmihályi har varit viktiga förgrundsfigurer, tillsammans med andra som forskat om exempelvis emotionell intelligens, lycka, mindfulness, coachning och personlig utveckling. Ett vanligt fokus inom den här forskningen är just att försöka identifiera vilka styrkor, karaktärsdrag och förmågor som har ett positivt samband med välbefinnande, lycka, optimism samt förmågan till återhämtning.

Det är inte hur man har det, utan hur man tar det

Martin Seligman har i sina studier kunnat visa att olika personer har olika sätt att förhålla sig till saker som händer i deras liv. Vissa har en mer optimistisk förklaringsstil och ser mer positivt på sin tillvaro och på sin förmåga att påverka det som händer i deras liv, medan andra har en mer pessimistisk förklaringsstil och ser mer negativt på händelser och beskyller andra för sin olycka. Föga förvånande verkar det som att människor med en optimistisk förklaringsstil har större chans att nå framgång i livet. Även om vilken typ av förklaringsstil man har delvis verkar ha en biologisk/genetisk koppling och formas mycket under vår uppväxt, har man kunnat visa att det ändå går att förändra denna även senare i livet. Man behöver alltså inte vara en slav under en pessimistisk förklaringsstil resten av livet. Om den traditionella psykologin fokuserar på att få människor som mår psykiskt dåligt att må bättre, skulle man kunna säga att den positiva psykologin handlar mer om att få människor som redan mår bra att bli ännu mer tillfreds och framgångsrika i sina liv.

En grundinställning inom positiv psykologi är att människor kan förändras, utvecklas och växa som individer. På Kandidata arbetar vi med detta område inom ramen för Emotionell Intelligens, ett koncept som utgörs av femton förmågor som vi alla kan påverka och utveckla i önskvärd riktning, beroende på vad som är viktigt för oss och vad vi vill kunna uppnå i våra liv. Studier om emotionell intelligens har också visat sig ha stark koppling till grundläggande delar inom området positiv psykologi, som t.ex. prestation, livsglädje, välbefinnande och strävan efter ett mer meningsfullt liv. På Kandidata följer vi därför med spänning all den forskning som just nu sker inom detta område, starkt övertygade om att vi bara sett början på positiv psykologis positiva bidrag i människors liv.

Om du vill lära dig mer om positiv psykologi kan jag varmt rekommendera boken ”Lycka på fullt allvar – En introduktion till positiv psykologi” av Katarina Blom och Sara Hammarkrantz.

Författare: Mattias Dahl