Självmedkänsla dödar stress - träna dina emotionella muskler för att klara hösten
Genom att vara lika omhändertagande och snäll mot sig själv som vi brukar vara mot andra kan vi minska känslor av stress, otillräcklighet och misslyckande. Det låter kanske enkelt, men att vända år av självkritik och höga krav kan kräva medveten träning. Så vad är det då man ska träna på? Det lät vi Caren Sjöström, vår egen expert på ämnet, att reda ut.
Tidigare i somras delade vi en artikel från tidningen Chef och Svenska Dagbladet som handlade om att medkänsla och empati kan motverka stress, och att det är något som börjar hos oss själva. Eftersom inlägget fick stor spridning bad vi Caren att fördjupa våra kunskaper i frågan.
Caren, du har arbetat med emotionell intelligens och hjälpt människor att utvecklas i mer än 30 år, ligger det någonting i texten från Chef/Svenska Dagbladet?
- Absolut, en person som ställer orimligt höga krav på sig själv, som nedvärderar sig själv och dömer sig själv när hen inte räcker till eller när något går fel, har ständiga krav att leva upp till, och det är klart att det framkallar en inre stress.
Men är låg självmedkänsla också kopplat till låg empati med andra?
- Inte nödvändigtvis. Men om du lider av extremt låg självkänsla kan det resultera i att du bli väldigt självupptagen, så upptagen med dina egna problem att det inte finns plats för att känna empati med andra.
Vad innebär det att ha god självmedkänsla?
- Att ha god självkänsla innebär att du lyssnar på, respekterar, och tillgodoser eller hanterar dina behov istället för att du dömer och känner skam. Det handlar om att kunna omfamna alla delar av oss själva och förlåta oss för de eventuella misstag vi gör. Jag brukar råda mina klienter att prova att se på sig själv utifrån. Vad hade du tänkt och sagt till den här personen om det hade varit någon annan? Det är ofta lättare att se med snälla, positiva och förlåtande ögon när det inte handlar om oss själva, det kan vi behöva påminna oss om.
Vad ska man göra om man lider av låg självmedkänsla?
- Det första är att bli medveten om det, och nästa steg är att fokusera din uppmärksamhet på vad du gör så att du sedan kan vara medveten i stunden och fånga upp dig själv när du gör sånt som du vill förändra. Du kan till exempel lyssna på vilken attityd du har när du pratar eller tänker på dig själv. Om du till exempel har för vana att uttrycka dig med ordet borde, ”jag borde göra det”, eller ”det där borde jag ha tänkt på” så kan det vara ett tecken på att du ställer för höga krav på dig själv. Likaså om du ofta blir arg eller besviken på dig själv eller tänker ”vad dum jag är, nu misslyckades jag igen” eller ”nu måste jag skärpa mig”. Om du känner igen dig i detta och också upplever att det bidrar till en inre stress så finns det all anledning att träna i självmedkänsla.
- Personer som identifierar sig med sina prestationer kan också vara i riskzonen. Ditt värde ligger inte i att du lyckas prestera. Tvärtom, om du vågar se ett misslyckande eller en motgång som en möjlighet till utveckling så kan du både minska pressen på dig själv, och öka din motivation. När du kan se det som att ett misslyckande också är en möjlighet till att lära något nytt, är det kanske inte lika läskigt att testa på saker som du annars brukar tacka nej till.
Hur gör man det då, vad är det man ska träna på?
- Vi som arbetar med emotionell intelligens brukar prata om olika emotionella förmågor, och de som kanske är viktigast att träna på i det här läget är självkänsla, självhävdelse och självförverkligande.
Självkänsla
Öva dig på att vara lika accepterande och förlåtande mot dig själv, som du är mot andra. Undvik att jämföra dig med andra. Sluta tänk negativt om dig själv, använd positiva affirmationer: jag duger, jag är tillräckligt duktig och jag har gjort flera bra saker idag. Tillbringa tid tillsammans med människor som tycker om dig och som bekräftar ditt värde och din förmåga att bidra. Våga skratta åt dina misstag och försök att se dem som något du kan lära av. Använd en mjukare inre ton, försök vara vänlig mot dig själv. Fokusera på dina styrkor och gör det du är bra på ofta.
Självhävdelse
Skapa ett manus som kan hjälpa dig att hävda dig bättre i olika sammanhang. Välj ut några favoritformuleringar och öva på dem. Lär av andra som du tycker är bra på att hävda sig, lyssna och imitera. Lär dig att uppfatta när andra ställer orimliga krav på dig, förbered dig på att säga ifrån i de situationerna.
Självförverkligande
Fråga dig hur nöjd du är med det du ägnar dig åt för tillfället, finns det något du kan göra annorlunda, eller vill du kanske göra något helt annat? Schemalägg tid varje vecka för att göra något du verkligen tycker om. Ansträng dig för att hitta vilka dina talanger och förmågor är, och fundera över var de bäst skulle komma till sin rätt. Skapa en bild av ditt liv som innehåller alla viktiga pusselbitar för dig (till exempel arbete, relationer, ekonomi, boende, hälsa, fritidsintressen) och fundera på om du verkligen ger tid till det som är viktigast för dig.